lyckokick

det här vädret får mig lite piggare och nästan lyriskt glad.
insåg härom dagen att jag blir lycklig av att se cyklar. (ehh?)

tänker på katie meluas låt nine million bicycles.

idag blir det pastasallad med räkor, avocado, gurka och ädelost och sedan garden state med smulpaj och vaniljsås i trevligt sällskap.

en bra dag helt enkelt. 

mitt nya mellanmål

vilket sjukt intressant ämne :P

efter att jag insett att "ojdå, jag äter visst inte så mycket grönsaker längre" och att mellanmål vore en bra idé har jag slagit två flugor i (inte och) en smäll och äter numera min klassiska sallad till mellanmål. kanske inte det nyttigaste i hela världen men det struntar jag i. isbergssallad, gurka, tomat, allkrydda, italiensk salladskrydda och olivolja är receptet.

för övrigt (jo jag måste ha ett för övrigt med också) mitt nya inneord efter sjukt och nååh, som visserligen används fortfarande men som tur är inte lika frekvent. yes. och jag hatar det.

uttråkad

fram till idag fanns inte ordet uttråkad i ordlistan i min mobil. så dumt.
eller så är det bara jag som är uttråkad alltför ofta för mitt eget bästa. som nu.

har tittat igenom familjens samlade digitala bildbibliotek till toner av oh laura. roligt att se hur vi har förändrats över åren. medför visserligen en känsla av, ja den går inte beskriva riktigt, men nån slags kärlek. jag tycker om min familj helt enkelt.

till sist, om det mot all förmodan skulle vara någon som missat det kan jag tala om att det är vinter ute. mer vinter på påsken än vad det var vid jul. och idag ännu mer. när jag skulle ut och köra. men jag ska inte klaga. jag gillar snö och vad den medför. tystnad, lugn och kaos på samma gång.

vinter innebär dock även en viss grad av kyla. det här huset är inget bra när det är kallt ute och man är för lat för att tända en brasa. så jag går och lägger mig på min madrass med extratjockt täcke och dubbla filtar istället. godnatt.


äntligen

... enigmamaskinen

det jag egentligen skulle skriva var att äntligen är dagen här som jag har längtat efter. att få åka hem till mamma och pappa och se det där som inte fanns förra gången jag var hemma, utan som någon ställde dit förra veckan.
det gäller huset. på riktigt. ska bli roligt.

roligt ska det också bli att träffa syskonbarnen. kanske inte blir alla av dem men nästan. och leta efter påskägg. och måla ätbara ägg. och rulla ägg. och äta påskmat. och titta på bilder från thailand. och gå promenader. och rensa ur mitt rum på alla mina saker. och läsa offentlighetsprincipen...

nej, vänta nu. det sista ska inte bli roligt... eller vad vet jag? kanske har författarna insett att ämnet kanske inte är det roligaste och att boken kanske är onödigt tjock bara för att de har smugit in roliga anekdoter eller något liknande mellan raderna. man kan ju alltid hoppas.

glad påsk!

jag vet och jag ska, måste bara komma på nåt bra

jag har faktiskt funderat ett bra tag på vad jag ska skriva härnäst.

en tanke skulle är att slutföra det inlägget jag påbörjade för ett tag sen, som handlade om sinnenas betydelse. men jag orkar inte riktigt. det räcker nog egentligen med att bara skriva att en doft kan väcka så många minnen och känslor till liv så intensivt att jag inte vet vad. längre än så kommer jag inte med den saken.

jag skulle också kunna skriva om spexet som tagit upp större delen av min tid senaste tiden men väljer att hänvisa till den fantastiska produktionssidan där man även kan köpa eller reservera biljetter till de tre återstående föreställningarna 27e 28e och 29e mars. sådär ja, nu har jag även uppfyllt min plikt som medlem och gjort lite reklam.

sen återstår bara sånt här vanligt dravel om lite vad som helst och som kanske inte alltid är så trevligt eller intressant att läsa om. så jag avstår. så till dess att jag har blivit tillräckligt uttråkad av förvaltningsrättens grunder, så att jag bara måste skriva här igen, får ni hålla tillgodo med detta.

just det! efterlyser texten till across the marble floor som edith strindberg trio spelar och som tydligen skrivits av allen finney. den verkar inte gå att få tag i någon stans.

till sist en ny musikfavorit: jack johnson... tack johanna



jorå så att...

möblerade äntligen om rummet igår. har haft planerna ända sen lucia. helt plötsligt blev rummet lite större. var inte riktigt nöjd först men nu känns det okej. idag mest fix med detta. saknar bara ett soff/sängbord men det kommer väl. tids nog.

se det föregående som ett uttryck för min enorma vilja att visa upp och berätta allting. tänkte på det härom dagen. jag hade lyckats tappa bakstycket på min mobil på univeritetet. pratade i mobilen halva vägen hem på cykeln utan att märka nånting. så det var bara och cykla tillbaka och hoppas på det bästa. hade turen med mig och hittade det, helt. på väg hem ännu en gång kände jag starkt att jag bara var tvungen att berätta detta för någon. och helst på direkten. så insåg jag att det inte spelar nån större rioll egentligen och lyckades så vitt jag kommer ihåg behärska mig. och så är det inte alltid. men jag antar att det måste få finnas sådana människor också.

ja jag vet.

ja, jag vet att jag har blivit utmanad och jag har funderat på det där väldigt länge nu. det kommer senare. nån gång. förmodligen.

jag bojkottar melodifestivalen ikväll till förmån för "en orientering i tryckfrihet och yttrandefrihet" och då kommer man osökt att tänka på många andra saker. som tex produktionsmedaljer eller det här inlägget. ja, just det här inlägget, för jag har tänkt att jag ska skriva det här i flera månader nu men det har aldrig blivit av. tror jag i alla fall. får hoppas på det.

det handlar om hur mycket våra sinnen påverkar oss egentligen.

de "vanliga" sinnena syn och hörsel är inte så intressanta i detta sammanhanget. att de påverkar oss nåt enormt vet vi redan. det handlar i stället om de övriga sinnena lukt, smak och känsel. framförallt lukt.

och sen tog det stopp. bäst jag läser lite till så kanske det kommer mer om en stund...


helgkänsla

jag vill så gärna fånga in stunden som den är just nu. den på himlen lågt stående vintersolen som lyser in genom mammas och pappas fönster och skapar ett visst ljus. doften av tulpanerna på vardagsrumsbordet bredvid mig. alla sakerna i rummen runtomkring som är sådär precis som de ska vara. känslan allt detta skapar med musiken i stereon, för närvarande ebba forsberg. det är härligt att ligga stilla i soffan, halvsova och bara vara. 

jag tänker att jag skulle vilja registrera alla intryck och tanker för att plocka fram dem igen vid ett annat tillfälle. för att inte glömma bort och tänka samma saker ännu en gång.

jag tänker på vardagsliv och hur man vanligtvis alltid strävar efter att uppnå något med det man gör. man jobbar på för att skapa en viss hemmiljö men det är sällan man kommer till den punkt då man är färdig och kan tillåta sig att leva på riktigt. använda sig av rummet och dess innehåll för att göra ingenting speciellt och känna efter hur det verkligen känns. det är lite som när man var liten och förberedelserna, husbyggande och påklädning till exempel, var viktigare än själva leken.

kanske är det meningen att det ska vara så. vem har inte fått höra att det är inte är målet som är det viktiga utan istället vägen dit. men för den sakens skull tycker jag ändå att man borde stanna upp ibland, vara nöjd med tillvaron som den är. njuta av stunden och leva i nuet. 

update

så.

jag har gjort en räd med bloggen idag. bytt ut namnen på kategorierna så att de ska bli mer...mer vadå?...ehm...se dem som en smula ironiska. det gör jag.
det kom visst med en hel del tidigare opublicerade inlägg från en annan dag en annan gång. och det gör inte mig nåt. men det kan vara förvirrande. men nu har jag ju klargjort den saken så nu är det okej ändå.

när jag ändå är igång och flummar vill jag hänvisa till detta. jag vill även passa på att säga att det är johanna som är den smarta, jag bara låtsas.

RSS 2.0