cry me a river

jag insåg just att jag lyssnar alldeles för lite på jazz nuförtiden. och att folk omkring mig har urdålig koll på denna genre.

om jag hade vetat hur man gör hade jag infogat detta youtubeklipp men nu kan jag inte det så ni får hålla tillgodo med en länk.

http://www.youtube.com/watch?v=ByUOFV5TusE

för övrigt börjar jag uppskattaa youtube mer och mer. det finns ju i stort sett allt man kan tänka sig.


rubrik

ibland känns livet alldeles underbart. idag är det en sån dag. trots att det nalkas tenta imorgon.

måste bara klaga på att tentan är kl 8 på morgonen. jag är inte helt vaken så dags. inte nu när jag är student och oftast inte börjar förrän kl 10 eller ännu senare. menmen, om tiden för tentan är det man tycker är jobbigast, så kan det ju inte vara så farligt.

fast... jag skulle gärna vilja vänta med att göra tentan ändå. det är så pass intressant att läsa om olika rättssystem att jag skulle vilja läsa mer. men då utan tidspress.

egentligen finns det väl inget som säger att man inte kan fortsätta läsa efter att kursen är slut. men det gör man inte. i alla fall inte jag. man lämnar det bakom sig på väg mot nya mål (mål låter lite trevligare än tentor).

hur som helst. det ligger snö på taken, glögg är gott och radion är ett alldeles förträffligt sällskap.
alltså, livet är underbart!


cause i'm not a teenage dirtbag baby

trots att jag har pluggat en hel del idag har det bästa jag lärt mig idag med något helt annat än komparativ rätt att göra.
jag har tydligen använt en felaktig form av ett ord som enligt susning.nu används främst av fjortisar. detta måste betyda att jag innan dagens lärdom var en fjortis och att jag nu inte längre behöver vara en fjortis eftersom jag nu vet vilket ord som utgör den korrekta formen. det är ju underbart.


tidvis

jag fick höra att jag ser lite sliten ut och jag kan inte annat än att hålla med. inte bara att hur jag ser ut. det är även som jag känner mig. konstigt nog. tycker inte att jag gör annat än att tar det lugnt, men det kanske är just det som är problmet. eller kan man bli sliten bara genom att sakna någon väldigt mycket?

hur som helst har jag fått lite åldersnoja och då menar jag inte angående den verkliga åldern i år utan den utseendemässiga åldern. och det känns inte helt okej, men det är väl något jag helt enkelt måste acceptera. idag fick jag i alla fall mina ögonbottnar solbelysta som jag har hört att man behöver. annars är det väl bara att dricka mycket vatten och hoppas på det bästa.

att lyssna på: tidvis med lars winnerbäck

det är inte lätt när det är svårt...

det svåraste med att genomföra en uppgift (förutom att bestämma sig för vad man egentligen ska göra) är att bestämma sig för att man är färdig. när kan man anse sig nöjd med vad man presterat? för det mesta blir man aldrig helt nöjd utan man måste sätta en gräns någonstans.

på sistone har min gräns hamnat där när jag är så trött på hela grejen att jag inte orkar fortsätta. jag har gått och blivit lat. eller så kanske jag har blivit smart? spelar den lilla extra ansträngningen egentligen någon roll eller kan man lika gärna använda tiden det tar till något annat istället?

vad gör man inte för att liva upp tillvaron?

sedan en tid tillbaka har jag bestämt mig för att bara äta godis på lördagar. det har resulterat i att jag faktiskt inte är lika sugen på sötsaker lika ofta längre. men idag är det lördag och ihärdigt pm-skrivande (jaja, man kan ju låtsas i alla fall) bidrog till att det kändes helt rätt att gå och köpa en stor påse lösgodis.



efter att ha stoppat i mig en hel del sitter jag nu här smått illamående och mätt på godis. borde kanske spara resten och äta lite mat istället.

hur har din lördageftermiddag varit?

dimmiga dagar

slits mellan alternativet att cykla till universitetet och kanske lyckas skriva ut den där artikeln och samtidigt få lite motion och alternativet att gå till clas ohlson och köpa en svindyr bläckpatron så jag kan skriva ut hemma. jag kommer helt enkelt inte undan regnet och det gråa på något sätt. suck.

måste bara lyssna färdigt på lisa ekdahls skiva pärlor av glas först.


uppdatering:
jag valde alternativet att gå till clas ohlson. jag var ju ändå tvungen att köpa ny patron förr eller senare. när jag kom hem satte jag i patronen, kollade så att utrskriften satte igång och gick och duschade. när jag kom ut från duschen hade utskriften stannat mitt på sidan 6 (skrivaren skriver ut bakifrån så jag saknar alltså fortfarande de 6 första sidorna av 28). nu vill den inte skriva ut alls. säger att det är fel på färgpatronen som inte har fungerat nån gång sen jag fick skrivaren, så varför måste den börja krångla just nu. jag tror jag blir galen.


andas

efter en kursintroduktion som framkallade viss panikkänsla har jag insett att jag måste se till vad som är realistiskt. jag har bestämt mig för att jag inte kan göra mer än vad jag kan. det är okej att inte läsa allt jag borde. det är okej att göra annat också. att ta det lite lugnt. och se, paniken försvann och tillvaron blev ganska mycket trevligare.

nu ser jag fram emot en lugn helg med mycket intressant läsning och roligt pm-skrivande.

du får nåt så mycket bättre

idag lyssnar jag extra mycket på lasse lindh.
jag vet att jag är lättpåverkad när det gäller musik.

i mörkret kan ingen höra dig skrika

för ganska länge sen undrade jag om jag borde känna mig otrygg i mörkret.
sedan dess har det blivit lite värre. men bara i vissa situationer. som när jag ska gå ut med soporna. eller så är det bara en ursäkt för att skjuta på det.
hur som helst, idag läste jag om detta. vilken bra idé!

clownen beppe är ledsen, han har tappat cirkusdressen

igår kändes det helt okej att plugga. kanske kändes det till och med helt rätt.
det gör det inte idag.
idag vill jag krypa ner och värma mig under täcket igen.
tänk vad mycket lite sol kan göra.
kanske piggar det upp om jag sätter på mig clown-peruken jag köpte i fredags.
jag bara älskar den.

RSS 2.0