Bergochdalbana

efter att ha mutat johanna med lite soppa gick vi för att hitta glasögon åt mig. hittade faktiskt två par som passade bra och som skiljer sig lite lagom från varandra. tyvärr måste jag göra en ny synundersökning och det blir inte förrän på fredag. óch sen tar det ju ytterligare tid att få de färdiga glasögonen. så jag får helt enkelt vara dimmig ett tag till. jobbigt nu mitt i tentapluggandet och allt. menmen inget att göra åt. njuter av vädret och vilar en stund istället.

det här vädret får mig lite piggare och nästan lyriskt glad.
insåg härom dagen att jag blir lycklig av att se cyklar. (ehh?)

tänker på katie meluas låt nine million bicycles.

idag blir det pastasallad med räkor, avocado, gurka och ädelost och sedan garden state med smulpaj och vaniljsås i trevligt sällskap.

en bra dag helt enkelt. 

bättre rubrik än så kom jag inte på.

för ett par veckor sedan såg jag fight club för första gången. tänkte att den är nog en sådan film som man kan somna till men så var alltså inte fallet. den fastnade så pass att den dök upp i huvudet igår när jag läste socialrätt. hur skulle den svenska socialtjänsten agera om filmen utspelade sig på riktigt i sverige?

när jag var liten hade jag en tradition (fråga mig inte varför) att köpa ett vykort på kungafamiljen varje gång jag var i gamla stan i stockholm. för det är där den låg och fortfarande ligger, butiken som säljer vykort för en krona. för ett tag sen när jag var där  fick jag ett ryck och köpte ett par vykort på dessa kungligheter, för att ta igen några missade besök. alla dessa vykort (ja, det är i och för sig bara fem stycken) har nu suttit på väggen i mitt badrum en tid. dock är det något med häftmassa och fukt eller värme eller vad det nu är som gör att de trillar ned hela tiden. och nu har jag tröttnat. både på häftmassan och kungen och hans närmaste. 

så nu sitter jag här och försöker få bort den utsmetade häftmassan så att vykorten återigen kan förpassas till sin låda att förglömmas. kommer att tänka på något jag hörde på radion förra veckan. tror det var ring p1, vad annars? det var ett förslag om att privatisera kungahuset. tror det fastnade just för att jag då letade frenilt (eller vad det nu heter) efter ett ämne till mitt PM som skulle handla om just privatisering/avreglering (låter väldigt upplyftande eller hur?)

vilket ämne det hade varit. att skriva om vad en eventuell privatisering av kungahuset skulle innebära. efter lite eftertanke insåg jag dock att 1. hur fasiken får man tag på material till ett sådant ämne? och 2. det är förvaltningsrätt jag läser, kungahuset är ingen förvaltningsmyndighet, det är en egen liten avart som ingen verkar ha någon riktig koll på. så jag fink ge upp det hela och göra som alla andra verkar göra. skriva om kommunala bolag. och ja, det är såååå intressant.

det är alltid en balansgång mellan vad man kan eller vill skriva eller inte. de senaste dagarna har jag haft en extrem lust att skrika ut allt vad jag tänker på för alla som kan tänkas vilja slösa bort sin tid på det jag har att säga. för det är ju det bloggar handlar om. för den som skriver att få en plats där folk förhoppningsvis ser en och den som läser att slösa bort sin tid som man kunde ägnat åt människor på riktigt istället. för visst blir vi lite artificiella såhär på nätet.

men nu sitter jag här och har inte så mycket annat för mig. visserligen borde jag läsa en artikel för mitt PM som jag borde skriva färdigt till på söndag. det var ju därför som jag skulle sitta hemma hela helgen. men det känns inte så lockande alls. konstigt nog.

hur som helst, åter till lusten att avslöja sitt innersta. antar att den är naturlig. att den bottnar i någon slags naiv tanke om att det leder till något nytt. att det händer något annorlunda. men det gör det inte. för man tar sitt förnuft till fånga och behåller sina tankar för sig själv. och så skriver man om saker som inte betyder någonting egentligen. 

någon som trots allt lyckas finns här. en blogg som jag (och jag är tydligen inte ensam) har blivit lite beroende av på sistone.

jag säger bara en sak: lycka kan köpas för pengar... om än för en väldigt kort stund.

inser att det blivit så mycket matprat nu på sistone att jag kanske borde göra en ny kategori.

idag gäller det soppa. det hela började med att jag hade en förpackning matlagningsgrädde som jag var tvungen att göra av med. sen har jag tänkt ganska mycket att jag borde vara lite mer miljövänlig och äta mer vegetariskt. sagt och gjort, jag gick in på arlas hemsida för att söka efter recept. gillar funktionen att man kan söka på vegetariskt, billigt osv. hittade ett recept på spenat- och ädelostsoppa som jag tyckte lät som ett bra val. gick till nyöppnade coop nära här vid hörnet och köpte vad som fattades. de hade inte alls så mycket öppningserbjudanden som jag hade hoppats på. iklädd min påskpresent, påskgult mammasytt förkläde á la 60- eller 70-talsmodell, satte jag sedan igång. 

det blev gott. och det blev mycket. undrar om man kan frysa in? annars är ni mycket välkommna att äta soppa hos mig nån gång under helgen!

det som gick så bra idag med mellanmål och allt :P

nu har jag fastnat här vid datorn igen. med jackan och skorna på. för jag skulle ju gå ut med soporna. å hej

vilket sjukt intressant ämne :P

efter att jag insett att "ojdå, jag äter visst inte så mycket grönsaker längre" och att mellanmål vore en bra idé har jag slagit två flugor i (inte och) en smäll och äter numera min klassiska sallad till mellanmål. kanske inte det nyttigaste i hela världen men det struntar jag i. isbergssallad, gurka, tomat, allkrydda, italiensk salladskrydda och olivolja är receptet.

för övrigt (jo jag måste ha ett för övrigt med också) mitt nya inneord efter sjukt och nååh, som visserligen används fortfarande men som tur är inte lika frekvent. yes. och jag hatar det.